AT/BT/ST-kurs

Läkemedel för BT- och ST-läkare

Läs mer om kursen på Lipus

Varför kursen Läkemedel för BT- och ST-läkare behövs

Möjligheterna till behandling med läkemedel ökar snabbt. Nya terapialternativ gör att sjukdomar, som tidigare inte kunde behandlas, nu kan erbjudas lindring, bättring eller till och med bot. Till följd av detta får många patienter flera olika läkemedel, ibland under lång tid. Det är svårt för ansvarig läkare att ha full överblick och kunskap om den enskilde patientens läkemedelsbehandling. Vilka är förväntade positiva respektive negativa konsekvenser? Sammantaget ökar behovet av kunskaper inom klinisk farmakologi för förståelse för läkemedels effekter, bieffekter och interaktionspotential. Som en konsekvens av ovanstående inkluderar Socialstyrelsens mål för blivande specialistläkare en obligatorisk kurs i läkemedelsbehandling, som i kombination med klinisk tjänstgöring under handledning, ska uppfylla kompetenskraven.

Primärt fokus i kursen är kliniskt applicerad farmakokinetik (PK) och farmakodynamik (PD) inklusive föreläsningar om läkemedelsinteraktioner och biverkningar. Patienten måste ses i sitt individuella sammanhang: är hen gammal eller ung? Gravid? Fungerar njurarna? Samsjuklighet som förskrivaren måste ta hänsyn till? Ett annat exempel på vad som kursen omfattar är rationell antibiotikabehandling. Hur ska vi tänka vid förskrivning för optimal effekt men att samtidigt undvika ökad antibiotikaresistens?

Läkemedel ska också ses ur ett samhälleligt perspektiv. Vad kostar läkemedel och varför? Slutligen så har vi ett miljöansvar vid behandling med läkemedel som måste beaktas.

Sammanfattningsvis så behöver målen med en läkemedelsbehandling vara: ”Rätt medicin till rätt patient och till rätt dos”. För att uppfylla dessa mål måste doktorn känna sig trygg med sina läkemedelskunskaper samt veta var trovärdig information kan sökas.

För vem passar kursen?

Kursen Läkemedel för BT- och ST-läkare riktar sig till BT- och ST-läkare inom alla specialiteter som vill stärka sina kunskaper inom rationell läkemedelsbehandling och klinisk farmakologi.
Den är framtagen enligt Socialstyrelsens målbeskrivningar (SOSFS 2015: 8 och HSLF-FS 2021: 8) och motsvarar det obligatoriska läkemedelsmålet för blivande specialistläkare.

Du får en bred och kliniskt relevant förståelse för hur läkemedel fungerar, hur de påverkar kroppen och hur du som läkare kan optimera läkemedelsbehandlingar i din egen vardag.

Vad får du som deltagare?

Efter kursen har du de kunskaper och verktyg som krävs för att uppnå Socialstyrelsens läkemedelsmål.
Kursen ger praktiska färdigheter och teoretisk förståelse för att kunna:

  • Förklara farmakokinetiska och farmakodynamiska grundbegrepp och principer
  • Bedöma och anpassa läkemedelsbehandling efter patientens ålder, kön, vikt samt njur- och leverfunktion
  • Bedöma läkemedelsbehandling i relation till övrig medicinering, samsjuklighet, graviditet och amning
  • Tillämpa relevanta kunskapskällor för att bedöma risker för interaktioner och biverkningar
  • Förklara principer för rationell antibiotikabehandling
  • Reflektera kring och kritiskt granska läkemedelsreklam
  • Exemplifiera läkemedels påverkan på miljön
  • Beskriva hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling

Kursen bidrar till att du som läkare kan ge rätt medicin till rätt patient i rätt dos — en kärnkompetens i specialistutbildningen.


Koppling till Socialstyrelsens mål – SOSFS 2015: 8

b3

Koppling till Socialstyrelsens mål – HSLF-FS 2021: 8

BT15

STc14
  • Barn- och ungdomsmedicin
  • Barn- och ungdomshematologi och onkologi
  • Neuroradiologi
  • Allmänmedicin
  • Neurokirurgi
  • Psykiatri
  • Rättspsykiatri
STc13
  • Barn- och ungdomsallergologi
  • Barn- och ungdomskardiologi
  • Barn- och ungdomsneurologi med habilitering
  • Neonatologi
  • Klinisk fysiologi
  • Radiologi
  • Akutsjukvård
  • Arbets- och miljömedicin
  • Hud- och könssjukdomar
  • Infektionssjukdomar
  • Onkologi
  • Anestesi och intensivvård
  • Barn- och ungdomskirurgi
  • Handkirurgi
  • Kirurgi
  • Kärlkirurgi
  • Obstetrik och gynekologi
  • Ortopedi
  • Plastikkirurgi
  • Thoraxkirurgi
  • Urologi
  • Ögonsjukdomar
  • Öron-, näs- och halssjukdomar
  • Hörsel- och balansrubbningar
  • Röst- och talrubbningar
  • Neurologi
  • Rehabiliteringsmedicin
  • Arbetsmedicin
  • Gynekologisk onkologi
  • Nuklearmedicin
  • Palliativ medicin
  • Skolhälsovård
  • Äldrepsykiatri
STc12
  • Allergologi
STc6
  • Klinisk farmakologi
  • Reumatologi
STc5
  • Barn- och ungdomspsykiatri
  • Beroendemedicin
STc3
  • Endokrinologi och diabetologi
  • Geriatrik
  • Internmedicin
  • Hematologi
  • Kardiologi
  • Lungsjukdomar
  • Medicinsk gastroenterologi och hepatologi
  • Njurmedicin

Program

Att gå kursen LÄKEMEDEL beräknas ta ca 20 timmar. Kursen startar med en pre-test. Därefter följer 12 föreläsningar (se bifogad fil) som är mellan 15 och 60 minuter. Insprängt i flera av föreläsningarna finns multiple choice-frågor. Dessa ska besvaras korrekt innan föreläsningen kan återupptas. Föreläsningarna avslutas också med multiple choice-frågor. Mellan föreläsningarna kommer 5 patientfall att presenteras med tillhörande frågor vilka ska besvaras korrekt innan man kan gå vidare. Alla patientfallen har ett starkt farmakologiskt fokus. En del av kursen kommer behandla kritisk granskning av läkemedelsreklam. Lämpligt exempel på reklam extraheras från medicinsk tidskrift, relaterad vetenskaplig artikel (på engelska) samt några digitala informationskällor kommer att utgöra arbetsmaterial för granskning och för att kunna besvara ett antal multiple choice-frågor. Därut över kommer djupare förståelse av vissa statistiska begrepp och av information från digitala hjälpmedel såsom t.ex. FASS-text och janus.se-information att testas. Förutom förståelse av texten som sådan ska studenten alltså aktivt leta upp information för att kunna besvara på frågor. Slutligen ska en post-test (samma som pre-test) genomföras.

Klicka här för att ladda ner föreläsningsschemat.

Vetenskapliga och nationella referenser
  • Patientdatalagen (SFS 2014:821)
  • Mossberg, K., Garwicz, M., Henriksson, P., Möller, R., Naumburg, E., Wahlberg, J., & W.S., M. (2025). ”Läkarstudenters beredskap för vetenskapligt baserat arbete.” Läkartidningen 122.
  • Wallerstedt, S. (2022). ”Förskrivningsrätten är ett ansvar som kräver träning.” Läkartidningen 119.
  • Wallerstedt, S., Ekman, A., & Eriksson, A. (2021). ”Vad läkarstudenter anser viktigt på utbildningen för att kunna läkemedelsbehandla patienter [What aspects do medical students find important during medical school to develop basic prescribing skills?].” Läkartidningen 118:21040. PMID: 34498241.
  • Böttiger, Y. (2020). ”Förskrivningsrätt bör kopplas till nationell läkemedelsexamen [The license to prescribe should be linked to a national examination].” Läkartidningen 117:20136. PMID: 33107585.
  • Schollin, J., & Lindgren, S. (2019). ”[A new internationally harmonized Swedish basic medical education].” Läkartidningen 116.
  • Kramers, C., Janssen, B. J., Knol, W., Hessel, M. H. M., Mulder, W. M., Dumont, G., Maassen van den Brink, A., & Tichelaar, J. (2017). ”A Licence to Prescribe.” British Journal of Clinical Pharmacology 83(8): 1860–1861.
  • Brinkman, D. J. et al.; Education Working Group of the European Association for Clinical Pharmacology and Therapeutics (EACPT). (2017). ”Pharmacology and Therapeutics Education in the European Union Needs Harmonization and Modernization: A Cross-sectional Survey Among 185 Medical Schools in 27 Countries.” Clinical Pharmacology & Therapeutics 102(5): 815–822. doi:10.1002/cpt.682.
  • Rang & Dale’s Pharmacology, Tenth Edition, James M. Ritter et al.
  • Läkemedelsboken | Läkemedelsverket
  • Janusinfo
  • Fosterpåverkan av läkemedel
  • FASS
  • Interaktioner
  • Drug Interactions Flockhart Table™
  • Rationell läkemedelsanvändning | Läkemedelsboken
  • Rapportera biverkningar (Läkemedelsverket)
  • Njuren och läkemedel
  • Barn och läkemedel
  • ePed – Vårdmaterial
  • NT-rådet
  • TLV
  • Läkemedel i miljön
← Tillbaka till Kurser