Varför kursen EKG-tolkning: arytmier, AKS och andra akuta tillstånd behövs
EKG-registrering är en av de mest frekvent förekommande patientundersökningarna inom internmedicin, akutsjukvård, kardiologi och klinisk fysiologi. Historiskt har EKG-registrering i vila (s.k. vilo-EKG) varit den kvantitativt dominerande undersökningen, men idag finns ett flertal andra tillämpningar, såsom arbetsprov med EKG-registrering, EKG-övervakning på intensivvårdsavdelning, EKG-registrering på ambulerande patienter under lång tid (s. k. Holter-EKG eller långtids-EKG) och intrakardiellt EKG.
Vidare registreras allt fler EKG av patienter i hemmet med avsikt att avslöja genesen till symtom som misstänks vara arytmiutlösta. En mindre andel av dessa EKG-registreringar uppträder i sjukvården genom att patienter fått automatiserade tolkningar av apparaturen som patienten oroar sig för.
Idag är det två områden av EKG-diagnostiken som har särskilt stor betydelse eftersom EKG-registrering har mycket stor inverkan på hur patienten triageras och behandlas. Det gäller dels EKG registrerade på patienter med misstänkt akut koronart syndrom, dels EKG på patienter med anamnes på episodvis uppträdande hjärtrytmrubbningar. Föreliggande kurs har därför särskilt fokus på tolkning av EKG registrerade på patienter som söker sjukvård pga bröstsmärta och/eller dyspné och på EKG-tolkning på patienter med anamnes eller misstanke på förekomst av kliniskt signifikant arytmi. Eftersom det är viktigt att tolka EKG utifrån ett kliniskt scenario är kursen i huvudsak fallbaserad.
För vem passar kursen?
BT- och ST-läkare inom internmedicin, akutsjukvård, kardiologi och klinisk fysiologi — samt andra med patientnära EKG-tolkning.
Vad får du som deltagare?
Fördjupad och kliniskt tillämpbar EKG-tolkning, med fokus på arytmier, AKS och akuta tillstånd. Se även avsnittet “Kursens mål – förväntat resultat” nedan.
Koppling till Socialstyrelsens mål – SOSFS 2015: 8
Kardiologi
- Delmål c1 - Den specialistkompetenta läkaren ska – kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
- Delmål c2 - Den specialistkompetenta läkaren ska – kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter
- Delmål c6 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska akut omhändertagande av livshotande kardiologiska tillstånd
- Delmål c7 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska diagnostik och handläggning av akut koronart syndrom och kronisk ischemisk hjärtsjukdom
- Delmål c8 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska diagnostik och handläggning av akut och kronisk hjärtsvikt samt hjärtklaffsjukdomar – kunna handlägga pulmonell hypertension
- Delmål c9 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska handläggning av akuta hjärtarytmier – kunna handlägga övriga arytmier och synkope – ha kännedom om elektrofysiologiska utrednings- och behandlingsmetoder
Internmedicin
- Delmål c1 - Den specialistkompetenta läkaren ska – kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
- Delmål c2 - Den specialistkompetenta läkaren ska – kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter
- Delmål c6 - Den specialistkompetenta läkaren ska – kunna handlägga de vanligaste och viktigaste sjukdomarna bland de invärtesmedicinska basspecialiteterna, särskilt under de första dygnen
Akutsjukvård
- Delmål c1 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska identifiering och handläggning av livshotande, eller potentiellt livshotande, tillstånd hos patienter i alla åldrar
- Delmål c2 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska bedömning av medicinsk angelägenhetsgrad hos patienter i alla åldrar och kunna prioritera mellan vårdsökande
- Delmål c3 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska värdering av symtom utifrån differentialdiagnostiska kunskaper för patienter i alla åldrar – behärska sannolikhetsbedömning för olika tillstånd utifrån den information som är tillgänglig
- Delmål c5 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska akuta diagnostiska och terapeutiska färdigheter för patienter i alla åldrar – behärska enhetens medicintekniska utrustning
- Delmål c6 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska kunskapen om aktuella riktlinjer för initial behandling av vanligt förekommande akuta diagnoser och tillstånd hos patienter i alla åldrar – ha kunskap om andra specialiteters verksamhet som är relevant för ett multidisciplinärt arbetssätt
- Delmål c8 - Den specialistkompetenta läkaren ska – behärska prehospital handläggning av patienter i alla åldrar
Koppling till Socialstyrelsens mål – HSLF-FS 2021: 8
Kardiologi
- Delmål STc1 - Läkaren ska - kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
- Delmål STc2 - Läkaren ska - kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter
- Delmål STc6 - Läkaren ska - behärska akut omhändertagande av livshotande kardiologiska tillstånd
- Delmål STc7 - Läkaren ska - behärska diagnostik och handläggning av akut koronart syndrom och kronisk ischemisk hjärtsjukdom
- Delmål STc8 - Läkaren ska - behärska diagnostik och handläggning av akut och kronisk hjärtsvikt samt hjärtklaffsjukdomar - kunna handlägga pulmonell hypertension
- Delmål STc9 - Läkaren ska - behärska handläggning av akuta hjärtarytmier - kunna handlägga övriga arytmier och synkope - ha kännedom om elektrofysiologiska utrednings- och behandlingsmetoder
Internmedicin
- Delmål STc1 - Läkaren ska – kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa
- Delmål STc2 - Läkaren ska – kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter
- Delmål STc6 - Läkaren ska – kunna handlägga de vanligaste och viktigaste sjukdomarna bland de invärtesmedicinska basspecialiteterna, särskilt under de första dygnen
Akutsjukvård
- Delmål STc1 - Läkaren ska – behärska identifiering och handläggning av livshotande, eller potentiellt livshotande, tillstånd hos patienter i alla åldrar
- Delmål STc2 - Läkaren ska – behärska bedömning av medicinsk angelägenhetsgrad hos patienter i alla åldrar och kunna prioritera mellan vårdsökande
- Delmål STc3 - Läkaren ska – behärska värdering av symtom utifrån differentialdiagnostiska kunskaper för patienter i alla åldrar – behärska sannolikhetsbedömning för olika tillstånd utifrån den information som är tillgänglig
- Delmål STc5 - Läkaren ska – behärska akuta diagnostiska och terapeutiska färdigheter för patienter i alla åldrar – behärska enhetens medicintekniska utrustning
- Delmål STc6 - Läkaren ska – behärska kunskapen om aktuella riktlinjer för initial behandling av vanligt förekommande akuta diagnoser och tillstånd hos patienter i alla åldrar – ha kunskap om andra specialiteters verksamhet som är relevant för ett multidisciplinärt arbetssätt
- Delmål STc8 - Läkaren ska – behärska prehospital handläggning av patienter i alla åldrar
Kursens mål - förväntat resultat
Övergripande mål
Kursens övergripande mål är att ge kunskap i tolkning av hjärtarytmier och i de EKG-mönster som förekommer hos patienter som söker sjukvård för bröstsmärta och/eller dyspné.
Resultat för deltagaren
Deltagaren ska kunna tolka EKG, inte bara rent deskriptivt, utan även utifrån kliniska scenarion och på vis kunna identifiera kardiologiska sjukdomar, men även primärt icke-kardiologiska tillstånd som kan medföra EKG-påverkan. Deltagaren ska ha kännedom om den kliniska handläggningen av patientfall där EKG utgör en viktig del av helhetsbedömningen.
Program
Kursen är i helhet webbaserad; kursdeltagaren genomför kursen i sin egen takt. Kursen inleds med ett pre-test med flervalsfrågor (18 st) och en genomgång av mätvärden och kriterier för EKG-tolkning. Därefter följer ett avsnitt om EKG på patienter med bröstsmärteanamnes, omfattande en videoföreläsning (ca en timme) och ett antal fallbeskrivningar. Till varje fallbeskrivning presenteras mellan två och åtta flervalsfrågor, som kursdeltagaren måste besvara för att komma vidare i kursen. Varje fall innehåller en noggrann genomgång av EKG-fynden. I kurssegmentet om bröstsmärta och dyspné ingår flera EKG-bilder. De korrekta svaren på flervalsfrågorna presenteras och diskuteras innan kursdeltagaren går vidare till nästa fall.
Avsnittet om arytmitolkning har ett liknande upplägg. Två videoföreläsningar ingår i avsnittet, den ena omfattande snabba arytmier (takyarytmier), den andra långsamma arytmier (bradyarytmier). Arytmiavsnittet av kursen omfattar totalt 10 fall och till varje fall finns flervalsfrågor som kursdeltagaren skall besvara för att komma vidare i kursen. Arytmiavsnittet omfattar vidare ett antal rytmregistreringar gjorda med övervaknings-EKG
Referenser
- Byrne RA, Rossello X, Coughlan JJ, et al. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J 2023;44(38):3720-3826.
- Bischof JE, Worrall C, Thompson P, Marti D, Smith SW. ST depression in lead aVL differentiates inferior ST-elevation myocardial infarction from pericarditis. Am J Emerg Med 2016;34(2):149-54.
- Krahn AD, Laksman Z, Sy RW, et al. Congenital Long QT Syndrome. JACC Clin Electrophysiol 2022;8(5):687-706.
- Desch S, Freund A, Akin I, TOMAHAWK Investigators. Angiography after out-of-hospital cardiac arrest without ST-segment elevation. N Engl J Med 2021;385(27):2544-2553.
- Perkins GD, Graesner JT, Semeraro F, et al. European Resuscitation Council Guidelines 2021: Executive summary. Resuscitation 2021;161:1-60.
- Asatryan B, Vaisnora L, Manavifar N. Electrocardiographic Diagnosis of Life-Threatening STEMI Equivalents: When Every Minute Counts. JACC Case Rep 2019;1(4):666-668.
- Adler Y, Charron P, Imazio M, et al. 2015 ESC Guidelines for the diagnosis and management of pericardial diseases. Eur Heart J 2015;36(42):2921-2964.
- Lindow T, Nikus K, Pahlm O. Akut ocklusion av cirkumflexa kransartären svår att upptäcka – Viktigt att titta i »döda vinkeln« på EKG. Läkartidningen 2017;114-117.
- Khan AR, Golwala H, Tripathi A, et al. Impact of total occlusion of culprit artery in acute non-ST elevation myocardial infarction: a systematic review and meta-analysis. Eur Heart J 2017;38(41):3082-3089.
- Lindow T, Mokhtari A, Nyström A, et al. Comparison of diagnostic accuracy of current left bundle branch block and ventricular pacing ECG criteria for detection of occlusion myocardial infarction. Int J Cardiol 2024;395:131569.
- Zeppenfeld K, Tfelt-Hansen J, de Riva M, et al. 2022 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death. Eur Heart J 2022;43(40):3997-4126.
- Aagaard P, Sydow J, Börjesson M, Bergfeldt L, Braunschweig F. Tidig repolarization på EKG. Läkartidningen 2015;112-116.
- Xanthopoulos A, Skoularigis J. Diagnosis of acute pericarditis. ESC E-Journal of Cardiology Practice 2017;15:15.
- Link MS. Clinical practice. Evaluation and initial treatment of supraventricular tachycardia. N Engl J Med 2012;367(15):1438-48.
- Calkins H. The 2019 ESC Guidelines for the Management of Patients with Supraventricular Tachycardia. Eur Heart J 2019;40(47):3812-3813.
- Van Gelder IC, Rienstra M, Bunting KV, et al. 2024 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation. Eur Heart J 2024;45(36):3314-3414.
- Glikson M, Nielsen JC, Kronborg MB, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiac pacing and cardiac resynchronization therapy. Eur Heart J 2021;42(35):3427-3520.
- Abedin Z. Differential diagnosis of wide QRS tachycardia: a review. J Arrhythm 2021;37(5):1162-1172.
- Gaita F, Cerrato N, Giustetto C, Garberoglio L, Calò L. Brugada syndrome: identification of subjects at risk and therapy. Eur Heart J Suppl 2024;26(Suppl 1):i69-i73.
- Sandgren E, Almroth H, Larsson OK, et al. Utredning och behandling av ventrikulära extraslag. Läkartidningen 2020;117-121.